Print (PDF) - On this page / p� denna sida - Lunds students�ng ...
<< prev. page << f�reg. sida << >> n�sta sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
H�r nedan syns maskintolkade texten fr�n faksimilbilden ovan.
Ser du n�got fel? Korrekturl�s sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturl�sts.
1427
Lunds universitet
1428
sedan af "G�teborgs aftonblad" 16 dec. 1901-
sept. 1906 (jfr G�teborgs aftonblad), hvarj�mte
han skrifvit ett stort antal politiska och andra
artiklar i m�nga olika konservativa tidningar ;
dessutom har L. varit en flitig medarbetare i
�tskilliga tidskrifter. L. har ock utgifvit den
v�rderade filologiska tidskriften "Eranos" (se
d. o.) sedan dess b�rjan 1896. L. har som sekreterare
i Riksf�reningen f�r svenskhetens bevarande i
utlandet alltsedan dess stiftande ledt arbetet f�r
utlandssvenskarnas nationella samling. 1911 valdes
han som Allm�nna valmansf�rbundets kandidat till
riksdagsman i Andra kammaren f�r G�teborgs stad. Bland
L:s m�nga skrifter m� anf�ras: Qucestiones PapiniancK
(1893), "Sp�ket" (Mostellaria), komedi af T. Plautus
(1896), "C. Tacitus Agricolas lif och vandel, i
sv. tolkning" (1896), "C. Flaminius och Kannibal"
(i "Studier till andra puniska krigets historia",
1898), En ung vetenskap (1900; i Humanistiska
f�rbis skrifter 2), Studier och dr�mmar (s. �.),
"Ungfinska toner i sv. tolkning" (s. �.), "Laskaris
Kananos’ reseanteckningar fr�n de nordiska l�nderna"
(1902), Svenska spr�kets framtid (s. �.; i "V�r
tids lifsfr�gor" 24), Sju dikter (1903), "L. Junii
Moderati Columellse opera qua- extant", fask. l
(1897), fask. 6 (1902), f ask. 7 (1906), "Xenophoutis
apologia Socratis" (1906), Svenska sp�nor (1910),
vidare en hel del bysantinska studier i "Eranos"
m. fl. st�llen. J- C.
Lunds universitet. Karolinska universitetet i
Lund har af �lder varit deladt i fyra fakulteter:
den teologiska, den juridiska, den medicinska och
den filosofiska. Den sistn�mnda har i senare tid
f�rdelats p� tv� sektioner, den humanistiska och
den matematisk-naturvetenskapliga. - Styrelse och
f�rvaltning. Se Universitet.
L�rare. Teologiska fakulteten eger (1912) sex
l�rostolar, alla f�rbundna med prebenden. "F�rste
teologie professorn"’�r tillika domprost och
kyrkoherde i Lunds stads- och landsf�rsamling. En ny
professur (i religionshistoria) �r f�reslagen,
�fvensom en assistentplats (i praktisk
teologi). Juridiska fakulteten har sju professorer
�fvensom en e. o. l�rare och f�rest�ndare f�r den
praktiska kursen. Medicinska fakulteten r�knar tolf
professorer, en ord. och tre e. o. bitr�dande l�rare
samt tv� assistenter. I den humanistiska sektionen
finnas (inber�knadt den 1911 beviljade professuren
i psykologi och pedagogik) sjutton ord. l�rostolar,
fyra bitr�dande l�rarplatser samt tre lektorat (i
lefvande spr�k); en ny professur �r f�reslagen (i
nordiska spr�k). Den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen har elfva professorer, en observat�r,
en laborator, en bitr�dande l�rare och tre
assistenter. Antalet docenter �r v�xlande, likas�
deras l�ro�mnen. Slutligen finnas s�rskilda l�rare
i musik, ritning och m�lning samt gymnastik och
f�ktning. L�rarpersonalen uppgick h�sten 1911 till
110. Sju professors�mbeten voro d� vakanta. -
Tj�nstem�n. Universitetets r�ntekammare och
kansli ega s�rskilda tj�nstem�n: en r�ntm�stare,
en akademisekreterare, som f. n. med sin
tj�nst f�renar befattningen som ombudsman i
r�tteg�ngs�renden, en akademi-kamrerare och en
amanuens. Universitetsbiblioteket f�rest�s af
en �verbibliotekarie med bitr�de af tre f�rste
bibliotekarier, fem andre bibliotekarier, fyra
amanuenser samt obest�mdt antal e. o.
amanuenser, �verbibliotekarien, f�rste
bibliotekarierna, r�ntm�stare, sekreterare och
kamrerare utn�mnas af K. M:t, �friga ord. tj�nstem�n
af universitetskanslern. - Studenterna �ro - sedan
Sk�nska nationen 1889 uppl�stes i fem - f�rdelade p�
tolf "nationer" (�stg�ta, V�stg�ta, Sm�lands, Lunds,
Malm�, H�lsingborgs-Landskrona, Ystads, Kristianstads,
Blekingska, G�teborgs, Kalmar och V�rmlands), hvar och
en med sin kurator, de flesta �fven med en prokurator,
samt seniorer, juniorer och novitier. Studentantalet
uppgick omkr. l okt. 1911 till 1,140, f�rdelade p�
fakulteterna s�lunda: teologiska 88, juridiska 264,
medicinska 128 samt filosofiska 660. Den st�rsta
nationen �r Lunds, f. n. med 190 medlemmar, s�
kommer Malm� med 177, H�lsingborgs-Landskrona
med 152, G�teborgs med 151 och Sm�lands med 124
samt Kristianstads med 106. (Efter n�mnda dag
skedde flera inskrifningar, s� att hela antalet
n�rvarande studerande h�stterminen 1911 uppgick till
1,232.) Akademiska f�reningen (grundlagd 1830), som
afser att utg�ra en sammanslutning af de studerande
nationerna samt att �stadkomma n�rmare f�rbindelse
mellan universitetets l�rare och l�rjungar, eger en
ansenlig byggnad, uppf�rd 1851 och betydligt utvidgad
1911 (se Akademiska f�reningen och fig. 7 � pl. I
till art. Lund), inneh�llande samlings- och festsalar
samt spisningslokaler och kaf�er, l�srum (Athenseum)
och biblioteksrum, s�ngsal m. m. samt boningsrum f�r
studerande (se festskriften "Akademiska f�reningen
1830-1911"). Utom Akademiska f�reningens stipendiatrum
finnas tre studenthem med billig kost och billig eller
alldeles af giftsfri bostad: Lunds universitetshem
(stiftadt 1891 med anledning af D. Carnegies
donationsfond), Enskilda studenthemmet (stift. 1892
af kyrkoherden J. Colliander) och J. H. Thomanders
studenthem (stift. 1895 af godsegaren G. Varholm
med fru, f. Thomander, och fr�ken E. Thoman-der). Om
examina se Examen och Universitet. - Universitetets
byggnader och vetenskapliga institutioner. I det 1882
invigda univer-
Universitetshuset i Lund.
sitetshuset (se fig.; uppf�rdt efter ritningar
af H. Zettervall), med vacker vestibul och
praktfull aula, finnas f�rel�sningssalar,
lokaler f�r konsistorierna, fakulteterna och
universitetsf�rvaltningen samt konstsamlingarna j�mte
(f. n.) mynt- och medaljkabinettet. Det sistn�mnda,
hvartill S. Lagerbring
<< prev. page << f�reg. sida << >> n�sta sida >> next page >>
