John Grafton
Kort om Grafton-aff�ren
F�r 100 �r sedan, sent en stilla h�stnatt anl�nder ett stort �ngfartyg fyllt med vapen och spr�ng�mnen in till Larsmo sk�rg�rd. Tv� dagar tidigare har lokala aktivister i Kemi lossat sin del av lasten p� M�ylynkari utanf�r Kemi. Nu �r det Larsmos tur, och b�tar fr�n trakten har samlats ute vid Orrsk�r.
P� fartygets sida har man slarvigt m�lat namnet "Luna", ett t�cknamn eftersom man inte vill avsl�ja �ngarens riktiga namn. �nd� kan man skymta den tidigare texten p� b�tens sida; "John Grafton".
F�rryskning i Finland
Tsard�met i Ryssland som tidigare har l�tit Finland styra sig sj�lv, har i slutet av 1800-talet b�rjat blanda sig i hur Finland skall styras. I februari 1899 undertecknar tsaren Nikolaj II februarimani-festet som fr�ntar Finland sin sj�lvst�ndiga st�llning. F�rryskningen i Finland �r nu i full g�ng och den ryska generalguven�ren i Finland, Bobrikoff, st�r i spetsen.
En dj�rv plan
En av ledarna f�r motst�ndet mot Ryssland �r f�rfattaren Konrad Viktor Zilliacus. N�r situationen i Finland inte verkar ljusna tar Konni, som Zilliacus kallas, kontakt med den japanska milit�r-attach�n Motojiro Akashi. Ryssland och Japan st�r i krig mot varandra, och Zilliacus vill unders�ka m�jligheterna f�r finskt-japanskt samarbete i motst�ndet mot Ryssland. Zilliacus presenterar f�r Akashi en tanke han har g�tt odh burit p� en tid. Han vill smuggla in vapen dels till det finska motst�ndet mot Ryssland, dels till ryska revolution�rer.
Akashi ger l�fte om finansiering till vapensmugglingen, och projektet s�tts ig�ng. 15 500 schweiziska Wetterli-gev�r, 2 � miljon patroner, 2 500 engelska officersrevolvrar och 3 ton spr�ng�mnen ink�ps och d�rtill ett �ngfartyg vid namn John Grafton f�r transporten. Bes�ttning rekryteras och i slutet av juli 1905 lastas vapenlasten ombord p� John Grafton utanf�r Frankrikes kust i Engelska kanalen.
Planen f�rverkligas
John Grafton �ker till Lilla Tyt�rsk�r i Finska viken d�r vapenlasten skall f�rdelas till s�v�l Finland som Ryssland. D� ingen tar emot �ngaren vid Lilla Tyt�rsk�r �r man tvungen att styra vidare mot �sterbottniska kusten, d�r mottagning nu f�rbereds. F�rsta anhalt �r Kemi, d�refter Larsmo.
Den 6e september 1905 lotsas John Grafton in i Larsmo sk�rg�rd och under en l�ng natt lossas en del av vapenlasten ombord p� b�tar ifr�n kustomr�det samt iland p� Kallsk�r, som idag sitter ihop med Orrsk�r. N�r fartyget p� morgonen skall �ka vidare, g�r fartyget p� grund. Efter �verl�ggningar mellan lokala aktivister och fartygsledningen best�ms att fartyget m�ste spr�ngas innan ryssarna f�r nys om saken. Bes�ttningen skickas iv�g med segelb�tar �ver till Sverige, och exakt kl. 16 den 8e september spr�ngs John Grafton i luften.
Stor uppst�ndelse
Inte m�nga dagar senare rapporterar tidningar �ver hela landet om det mystiska fartyget som spr�ngts i n�rheten av Jakobstad. Och snart skriver �ven utl�ndska tidningar s�som Times, Deutsche Tageblatt och Daily Mail om John Grafton. Larsmo har pl�tsligt hamnat p� v�rldskartan!
�ven om planen f�r John Grafton gick i st�pet brukar man �nd� ofta kalla Grafton-aff�ren den f�rsta insatsen f�r ett fritt Finland. Det man gick miste om i vapenf�rr�d vann man i sj�lvf�r-troende och framtidstro!
Jubileet firades stort 2005 i Larsmo med tv�rkulturella evenemang inneh�llande historia, drama, utst�llningar, konst och sp�nning. Jubileet ordnades av f�reningen V�rt Larsmo r.f. tillsammans med ett antal externa finansi�rer d�ribland Larsmo kommun och Svenska kulturfonden.
